it all seems so untrue

jag dricker kaffe som hunnit kallna för att jag fastnade i lägenhetsdrömmar på hemnet alldeles för länge. efter några skakiga veckor med mycket funderingar på hur min boendesituation ska se ut i framtiden kom smällen igår. från och med första december står jag utan lägenhet. eller, utan kanske jag inte blir. men då måste jag, mina tillhörigheter och min kombo lämna vår fina trea i svedmyra. det känns förjävligt och sen sjutiden igår har jag varit en tickande bomb av tårar och snor. det börjar dock lägga sig lite nu och jag börjar inse att det är viktigare att försöka ta tag i en lösning än att gråta bort tiden. världens finaste tjej har varit vid min sida, kramat mig och torkat tårar, mamma har engagerat alla hon känner, jag planerar samtal med banken och mina vänner visar återigen att de är världens bästa. snart kommer jag nog också kunna se det där som alla säger: det löser sig!


tegan&sara första singel från nya albumet lämnar inte mycket att önska..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback