på något underligt sätt kommer nog jack johnson att alltid förknippas med hon som spenderade några år med min bror för att sedan gå vidare och försvinna ut i tomma intet. eller i alla fall till det där stora i väst som vi kallar usa. det är märkligt, jag vet inte riktigt varför men det är hennes ansikte som dyker upp när jack sjunger om banana pancakes eller de där good people. det är facinerande hur viss musik alltid kommer att förknippas med en speciell person, en speciell plats eller en speciell händelse. om jag hör savage garden tänker jag på emma, skolkatalogen och årskurs åtta, kommer alltid förknippas med sophie och gymnasiet, stina har greppet om håkan hellström, anna om tegan&sara och när jag letar fram smashing pumpkins kommer han den där från göteborg alltid fladdra förbi i tankarna. om jag trallar till lasse lindh dyker statsparken sommaren 2005 upp, tillsammans med lifehouse finns en musikälskande stockholmare som stod för nästan hela mitt musikutbud 2002, emil jensen kommer alltid vara hösten 2008, med allt vad den innebar och moneybrother, frans ferdinand, jason mraz och allt annat som spelades på kåren kommer alltid vara pite och mina pitepeople.
jaha, stockholmshem skulle dyka upp nångång mellan sju och tio. självklart kan inte jag vara cool och sova tills det ringer på dörren utan måste stiga upp och vara redo klockan sju för att inte riskera stövla upp i bara underkläder och fräsa åt nån stackars bovärd, nyvaken och jävlig. nåväl, uppe sju, kaffe i magen, halvhjärtat packande och nyhetsmorgon på tv. men har stockholmshem dykt upp? nej. såklart inte. vilket betyder att jag hade kunnat sova drygt en timme längre. med min fantastiska tur kommer de väl ringa på fem i tio då jag hunnit bli både grinig och dödstrött. DOCK, jag är inte gnällig egentligen. jag är glad! på jättebra humör faktiskt. jag är flyttpepp och allt känns så otroligt mycket lättare sen beskedet i måndags och på jobbet går jag runt med en allt större växande hehe-känsla varje gång jag får ta emot en illa planerad kritisk kommentar.
emma är bra. henne kan man ringa och beklaga sig för. gnälla på att förstahandshyresgästen fixat så att bovärden ska komma hit klockan SJU på morgonen dagen då man har sovmorgon, på att man inte hunnit äta vettig mat bara för att man är nojig som satan och måste dubbelkolla plattångskontakten, på att man är hungrig så det skriker, inte har nån mat hemma, är sugen på max och inte vill flyttpacka kvällen igenom utan sällskap. då fixar emma biffen. övertalar en att åka till solna, där hon möter upp, fixar max och bilar sedan hem en för flyttpackning MED sällskap. världens bästa vän! dessutom har fina, fina karin kommit hem från månadssemestern idag och jag blev löjligt glad av att höra hennes röst.
en riktigt dålig dag på jobbet, en envis mensvärk och en kväll full av trycksvärta och flyttkartonger är inget bra sätt att spendera en söndag. det har i alla fall inte satt nåt leende på mina läppar. MEN, imorgon kanske, kanske mina dagar får ett nytt öde. och till helgen går flyttlasset. och världens bästa anders har varit så där fantastisk som bara han kan vara och fixat flyttbil till mig utan att det nästan kostade något alls. och imorgon får jag äntligen funk:a med rätt instruktör. och jag lyssnar ihjäl mig på timo räisänens ...and then there was timo och det lockar fram energi jag inte visste att jag hade. nu ska jag slutföra ihop packningen av kartong nummer fyra.
tre gånger så härligt som tolvhundra kattungar på en kudde av marsipan
jag vet att jag ofta gnäller på mitt jobb. sällan har jag något positvit att säga om det inte handlar mina braiga jobbarkompisar eller mina enstaka fina stammisar. men nu, ny reklam från donken, finaste på länge. igenkänning på hög nivå. sådär så jag nästan kan känna mig lite stolt över att jobba där. (men bara ytterst, ytterst lite)
jag börjar dagen med markus krunegård och norrskenste. huden luktar fortfarande klor efter gårkvällens dryga femtio längder i simbassängen. hade inte simmat längder sen gymnasietiden men det var mycket angenämt. dessutom sover man otroligt gott efter ha tagit simtag. imorse vaknade jag redan just efter åtta, trots att jag lovat mig själv att sova länge ifall jag ville. släpade täcke och kudde till soffan och såg nyhetsmorgon tills kroppen var rastlös. idag kanske jag borde ta tag i de där flyttkartongerna och börja organisera lite inför den stundande flytten. kanske köpa svarta sopsäckar och börja packa kläder, eller kanske fylla så många väskor jag kan bära och sl-flytta lite. eller kanske ska jag bara sitta inne, ligga under täcket och titta ut på det gråa utanför. shit, va jag längtar efter vårsol och några plusgrader på termometern.
klockan har inte ens hunnit bli halv tio och jag har redan hunnit ringa ångestsamtal till csn (och fått veta att jag inte kommer behöva börja betala förrän efter nästa årskifte), beställa bredband till nya lägenheten (som visade sig bli billigare än vi planerat. i alla fall det första halvåret), slänga iväg en adressändring from nästa månadsskifte och är precis i färd med att ringa och boka en välbehövd klipptid. dessutom har jag spolat upp diskvatten till mitt berg i köket och gjort iordning nyttig grötfrukost. jäklar alltså, jag kan när jag vill!
nu var det längesen, skärpning! sen sist har jag hunnit jobba trots att jag inte var frisk, hosta mig igenom nätterna, bjuda emma på middag, haft flyttpanik, lämnat blod och jagat en kavaj över halva stockholm. i fredags kom malin, min blivande kombo, ner till storstaden med sitt flyttlass och i lördags åkte jag för första gången tunnelbana ut till svedmyra och prommade tio minuter till vår blivande lägenhet. lägenheten var om möjligt finare utan den förra hyresgästens tillhörigheter och jag fylldes av upprymdheten inför att flytta som jag hittills saknat. vi har fått tag på en alldeles jättefin lägenhet och jag tror att den, med våra gemensamma bohag, kommer bli top notch att på i. halva lördagen gick åt att planera lampor, diskutera gardinval och drömma oss fram till lägenhetsperfektion. idag har jag legat i sängen och läst, det börjar närma sig slutet för stieg larssons tredje, tills eftermiddagen nalkade, då tog jag mig upp, var lite hemmaduktig och åkte sen in till stan för att fika med malin på string. där drack vi latte och planerade för vår stundande inflyttningsfest. boka in sista lördagen i februari kära vänner! nu har jag precis ätit middag, lyssnar på regina spektor (love love love spotify!) och väntar mest på att krypa ner under täcket. några sidor bok och sen sömn, imorgon börjar jobbveckan. redan klockan sex.
inatt sov jag drygt tio timmar. jag vet inte när jag lyckades med den bedriften sist. trots sömn med dubbel panodildos i kroppen kände jag mig inte skitpigg när jag vaknade. ändå var jag fast besluten om att piggna till nog mycket för att jobba imorgon. jag vandrade mellan sängen och soffan, ömsom sov ömsom plöjde hela första säsongen av sugar rush. jag ägnade mig åt redan hyllade och hypade, men för mig nyfunna, spotify och läste några kapitel till i stieg larssons nummer tre. vid halv fyra ringde joonas för att kolla läget. var jag frisk? ville jag jobba? för jag FICK vara hemma om jag ville. no shit, fick? tänkte jag och sa att jag promt skulle jobba. direkt efter att vi lagt på kände jag att det beslutet kanske inte var en jättebra idé och engagerades i ännu en hostattack. lite senare pratade jag med alex på fejan, då fick jag återigen frågan om jag kanske ville vara ledig imorgon, för att han fick så mycket skäll över att hans löneprocent var för hög. då förstod jag varför joonas så envist berättade att jag fick vara hemma. att ge mig ledigt är billigt. helt gratis faktiskt. att däremot ha mig sjukanmäld kostar pengar. då är det bättre att jag jobbar. och att de kan ge någon annan ledigt. dock verkade det på alex som att ingen ville få en fri tisdag. hursom blev jag otroligt irriterad över det hela och mina tankar på att ringa joonas och ångra min friskhetsförsäkran blev plötsligt otänkbar. istället lämnade jag sängen, värmde mig lite mat, duschade, diskade och bakade bananmuffins. allt i äkta "jag är inte sjuk"-anda.
statusrapport: febervarm panna, snortäpp näsa, rivhosta som ger blodsmak, ledvärk och orkeslöshet. dagen har spenderats i soffan, åttio procent sömn, tjugo tv. ställde in morgondagens jobb för att inte fungera som virusfontän utan ork som tvingas sitta ner på golvet i köket för att ta temperaturer på grillarna (det gjorde jag imorse). istället ska jag droga mig med panodil och sova till kroppen inte vill ha mer sömn. först ska jag bara komma på hur man somnar efter att ha spenderat större delen av dagen med slutna ögon.
sextonfyrtiofem till tjugoett-passet blev en stängning eftersom jag har svårt att säga nej till alex när jag vet att han skulle hamna i skiten utan min hjälp. dessutom behöver jag alla extra pengar jag kan skrapa ihop. de senaste dagarna på jobbet has got me thinking.. jag vet inte vad det är, men shit va mycket roligare det är att jobba helt plötsligt. kanske är det för att jag har tilldelats fina pass med fint folk sen jullovet var över, kanske är det bara för att jag hade en två veckors-paus närjag var i luleå.. men det känns inte pest och pina. inte just nu i alla fall. jag har skrattat mig till magont tillsammans med niklas, hanna och mats idag, jag har haft nästan enbart trevliga och pratglada gäster och jag fick gå tidigare bara för att hinna med tunnelbanan som går fem minuter innan jobbpassets slut. det handlar om obetydliga ting egentligen, men så länge det får mig att lämna jobbet med ett leende så är det värt mycket.
okej, nu ska jag inte negga, men jag måste få gnäälla liiite. om en dryg timme börjar jag jobba. kortpass iofs, men ändå jobb. de senaste två timmarna har jag spenderat under täcket. min panna hettar, jag hostar och har en envis huvudvärk trots dubbla panodil och massa vatten. dessutom har min vänstra handled svullnat upp och värker som satan och mina händer är svidtorra efter fem dagar med jobbtvålen. imorgon är jag ledig och mina lediga dagar brukar alltid spenderas med att jag känner mig lite krasslig. så det är väl där jag har hamnat nu. igen. fem jobbade dagar, en ledig sen väntar sju på raken innan jag är ledig nästa gång. inte hinner jag vara sjuk! nu ska jag hälla i mig det sista av mitt te och göra mig redo för jobbet. innan instämling tänkte jag hinna till apoteket och inhandla mer panodil, superhandlotion och voltarenkräm för handleden. nu ska här motverkas.
ingen kan väl ha undgått mitt tjat om hur kallt det är i min lägenhet? just nu mäter termometern på väggen ynka sexton och en halv grad. i dagsläget sover jag i mjukisbyxor, raggsockar och linne. vissa nätter även tjock munkjacka. detta trots att jag har täcke och dubbla filtar. jag som helst sover i blott trosor. jag hoppas det är varmt i nya lägenheten. så man slipper frysa. om inte annat för att jag ska kunna återgå till den lättklädda sovmunderingen ;)
när jag läser igenom mina senaste inlägg märker jag att jag har hållt en rätt negativ ton hittills det här året. och egentligen är det missvisande, för 2009 har faktiskt varit riktigt bra för mig hittills. men faktum är att det är lättare att gnälla än att säga att något är bra så tyvärr fastnar mest gnället i bloggen. förutom lite för lite sömn har jag haft riktigt bra dagar på jobbet. igår jobbade jag med två av mina favoritkillar och jag har nog aldrig skrattat så mycket på arbetstid. jag har äntligen fått till den där löneförhöjningen som egentligen är löjligt liten, men ändå en höjning. jag har officiellt fått handledartiteln på organisations-kartan och fått otroligt fina omdömen för mina utbildningar. i fredags var bästa emma och anders här och vi åt tacos och glass och såg på dålig tv och i lördags hade vi pite-förfest hemma hos mig och hamnade sedan på harry b james som var över förväntan tillsammans med fina vänner från en annan "klick". fry börjar bli ljusare ute och trots att jag gillar kylan och skulle önska lite mer snö på marken längtar jag så oändligt efter våren och varmare luft. men det känns som att det närmar sig. jag känner mig pepp på jobbsökarfronten och om en månad flyttar jag till en ny stor lägenhet där jag förhoppningsvis slipper frysa och alltid kommer att ha sällskap. jag brukar aldrig sätta upp nyårslöften, men jag brukar ha som mål att det nya året ska bli det bästa hittills. med 2008 lyckades jag galant, förhoppningsvis slår 2009 2008 med hästlängder. nu ska jag till jobbet, puss!
igår jobbade jag nio timmar efter fyra timmars sömn. kom hem vid åtta, fick i mig lite middag och slocknade i soffan vid tio. vaknade vimmelkantig vid halv ett och blev kvar framför skärmen till klockan passerat tre. jag ställde klockan på halv tolv för att verkligen få sova ut. SJÄLVKLART ringde min telefon klockan åtta. stockholmshem meddelade att kylen inte får bytas ut utan att förstahandshyresgästen kontaktar dem. jag blir tokig! är det jag som bor i lägenheten eller är det han som flyttat norrut som fortfarande behöver en fungerande kyl i stockholm. jag lyckades dock somna om till klockan blivit elva. nu har jag petat i mig frukost och ska vara påväg till om en timme. jag är sjukt opeppad och vill egentligen bara återvända till sängen. vetskapen att jag inte kommer vara hemma förrän vid ett inatt och ska börja elva imorgon för att jobba ytterligare nio timmar är inte alls uppmuntrande.
inte nog med att det är förjävla kallt i min lägenhet och jag börjar jobba igen (på jobbet jag hatar) imorgon, min kyl valde att lägga av idag också. nog för att stockholmshems jour var fantastiska och hade levererat en lånekyl inom en timme efter mitt samtal, men det kändes ändå som en motgång. nu är klockan allt för mycket med tanke på att jag ska stiga upp innan sex imorgon. men att lägga sig i sängen efter att ha snyftat mig igenom de sista sidorna av min vän leonard framkallade akut pengapanik och ensamhetsångest. jag hade brännande tårar bakom ögonlocken och var nära att ringa världens bästa mamma för några tröstande ord. men jag bet ihop, lämnade sängen och drog på mig kläder i hopp om att hitta någon vid datorn som kunde lyssna lite. jag har ett jobb där jag sliter häcken av mig för knappt några pengar alls, och matchat till det stundar dubbla hyror, csn-återbetalningar och en hyresdeposition till en lägenhet som jag inte ens skrivit kontrakt på. det känns som att jag har hundra saker att fixa, kolla upp, ta tag i men jag knuffar bara allt framför mig och hoppas att det ska lösa sig. jag har kommit in spiral som jag inte alls vill befinna mig i. ett jobb jag inte tycker om, en lön som inte räcker och en osäkerhet över hur allt ska lösa sig. jag behöver ett nytt jobb, alternativt en lottovinst. eller bara en hård kram.
igår gick jag runt och nöjt över att vara ledig och inte bakis, påbylsad i flera lager på grund av den låga temperaturen i lägenheten, lyssnade på musik som last.fm rimmade med the calling och såg hur solljuset sakta försvann till förmån för eftermiddagsmörkret. vid fem blev jag upphämtad av bästa emma och anders som tog med mig till mörby där det bjöds på ratad nyårsvickning och överbliven nyårsefterrätt. vi såg the dark knight iklädda mjukiskläder under filtar i soffan och jag fullkomligt älskade heat leadger som jokern (som alla andra). vid tio blev jag skjutsad till tunnelbanan och väl hemma satt jag uppe alldeles för länge med bloggar och youtube-klipp. imorse vaknade jag vid tio och kände mig utvilad, duschade och värmde mig med chaiteet som fanns att finna i ann-sofi/mosaik-julklappen. nu är jag nästan påklädd och nästan iordinggjord för att åka in till stan och fika på copacabana med sara. innan jag möter upp henne ska jag köpa mig en kalender så jag kan få ordning på 2009. imorgon börjar jobblivet igen.
välkommen 2009! första dagen på nya året bjuder på klar himmel och sol, ingen bakfylla och mycket energi i kroppen. bästa tänkbara start alltså. och det nya året firades in på bästa tänkbara sätt i tumba. de senaste åren har jag firat nyår med mor och far istället för en bunt vänner. igår firades det med en vänskapsbunt, fantastisk fisksoppa, singstar, gott bubbel, fyrtio minuter fyrverkerier och vickning vid fyratiden. jag tror bannemej det kvalar in som ett av mina bästa nyår. halv sju ramlade jag in genom dörren till hemma och vid tolv vaknade jag utvilad. om gårkvällen ska vara normgivande för 2009 kommer jag ha ett bra år!
