en sång för vår elite

idag har jag vandrat runt på stan med sara för att införskaffa vissa nödvändigheter till lägenheten. blev en tvättkorg rikare, hittade en fräck sax och köpte krokar som inte passade på min dörrkarm. det var surt. jag köpte nätverkskabel för att kunna titta på tv och vi fikade gigantiska kanelbullar på kaffekoppen. när jag kom hem vid halv fem märkte jag att jag fortfarande saknade en sladd för att göra tv-tittandet möjligt och jag surade ihop och insåg att jag skulle missa uppdrag granskning som jag hade velat se. sen dess har jag vandrat runt och planerat att packa upp de sista två kartongerna men inte kommit längre än att stirra ner på innehållet. istället har jag surfat planlöst, försökt hitta omvägar runt den obefintliga kurslitteraturen och druckit te för att dämpa halsontet. nu är klockan strax tio och jag är uttråkad som få, funderar på att sova men fasar inför nästäppan som kommer infinna sig när jag lägger mig i horisontellt läge. istället nynnar jag på ovan löjligt svängiga låt och väntar på bättre tider.

jag kämpar mot min dunkande huvudvärk och försöker ignorera den där känslan av att man har snor hela vägen upp till hjärnan. jävla förkylning! jag har precis bäddat sängen i MITT stockholmstillhåll och snart ska jag sova första natten i det som kommer vara mitt hem i (förhoppningsvis) två år framåt. bror och pappa dök upp i ett lite smått bakfullt mörby redan innan klockan hunnit bli nio och sen dess har det åkts bil, burits kartonger, skruvats möbler, handlat, skruvats lite mer, packats upp, iordningsställt och så vidare. för två timmar sen vände bror och far hemåt igen, trots att jag gärna sett att de stannat iaf till imorgon. tyvärr glömdes tre av mina kartonger kvar i luleå och jag försöker finna mig i att inte ha varken cd-skivor, böcker eller filmer här. men det får gå ändå, jag har min säng, jag har min soffa och jag har mina kläder. med det kommer man långt. imorgon ska jag försöka ta mig in till stan för att inhandla lite småsaker som kan göra mitt hem lite mer hemtrevligt och lite mer praktiskt. men nu, nu ska jag sova.

igår drog jag in till stan för att få en ny frisyr. självklart lyckades jag göra av med lite för mycket pengar på den timme jag hade att fördriva innan det var dags att sätta sig i frisörstolen. i och för sig kan jag glädja mig åt att jag nu äntligen har ett nytt par jeans, något jag letat i flera veckor. men ändå. den här staden kommer ta livet av mig, eller främst min ekonomi. jag kommer halka ner i fördärvet, det kommer gå åt pipsvängen och allt det där. jag försöker övertala mig själv om att jag är värd att leva lite slösaktigt ett tag eftersom jag ägnat så gott som alla shoppingdagar åt att stå på andra sidan affärsdisken, men det känns ändå inte helt okej. och ja, frisyren.. den blev bra. håret fick dock en aningen gul ton på sina ställen och jag vågade för första gången lacka ur på en frisör när färgningen var klar. nästa onsdag ska stackarn försöka göra nåt åt saken. efter ny frisyr, ny färg och urlackning skyndade jag hem för att byta kläder och dumpa min shoppingskörd. sen kuskade jag tillbaka till stan och träffade anders, patrik och patrik för middag på kelly's. trots mina belägglösa fördomar kände jag mig inte helt malplacerad. och maten var supergod och ölen löjligt billig. trevlig kväll med andra ord. dessutom fick jag en släng av känslan världen är så jävla liten och så jävla sjukt, vad är sannolikheten?! men det var ju faktiskt bara trevligt.

jag läste precis hos sara om hur stockholmslivet är svårt att greppa. och det slog mig att jag också ska vara här på obestämd framtid. jag har inte ett flyg som väntar på arlanda en viss tid om några dagar, väskan som innehåller alla mina grejer kommer att kompletteras med mitt resterande bohag om mindre än en vecka, jag ska inreda det som ska vara mitt för en tid, jag ska skapa rutiner, lära mig att inte känna mig som en turist i allt det SL erbjuder och jag ska så småningom känna att jag inte behöver ta reda på varenda liten minut varenda dag för att supa in det mesta av staden för den är nu mitt hem. och den finns kvar imorgon också. det känns just nu lite för bra för att ta in, men det kommer att ge sig. det vet jag. 

de äts surströmming på nyhetsmorgon och jag fnyser över att sörlänningarna ska tro sig vara allvetande om vår norrländska tradition. där står den där vinsprätten och tycker sig kunna avgöra vilken strömming som är bäst och hur man ska kombinera för att uppnå bäst smakupplevelse. bra smakupplevelse och surströmming klingar inte rätt tänker ni nu. när jag var yngre var det lite så att man skulle skämmas om man erkände att man gillade surströmming. det är nog lite så fortfarande. men jag är likväl bitter över att jag bara hann äta en gång i sommar. dessutom långt innan premiären.

jag är inkvarterad hos emma och andres, jag sover i en säng som nästan skymmer tv:n och min väska kommer att snart att bestå i en stor hög som fyller halva golvet. men det är all good för jag kan titulera mig stockholmare nu. eller, i all fall stockholmare light, mitt norrlandshjärta kommer alltid finnas närmast. idag har jag och sara börjat skolan. vi har irrat runt i långa korridorer, registrerat oss och förbarmat oss över att hela högskolevärlden inte kan vara som kära gamla piteå. när vi lämnat södertörn och sara fått en ny kurs på sin axlar vandrade vi lite på söder, åt grekisk snabbmat på medborgarplatsen, jag köpte tiokronors bok på myrorna och det hann både vara svettigt och ett rejält regnväder. på vägen hem mot de norra delarna fastnade vi i en såndär trevlig biljettkontroll på tunneln. av det fick vi lära oss att SL har fasta principer och att även hemköp kan luras. väl i det tillfälliga mörby-hemmet drönades det lite i den tillfälliga sängen och sen lagades det GI-mat för hela slanten. nu har emma skjutsas av anders till skol-infomöte och jag försöker kväva både rastlöshet och sötsug. 

jag klarade det! alla kartonger blev sorterade, alla grejer åkte ner i resväskan. jag trodde det inte, men bannemej när jag samlade mig gick det fort.
nu ska datorn packas och sen har jag en halvtimmes sista fix innan jag måste bege mig till bror som ska skjutsa till kallax. hej då luleå, en del inom mig kommer att sakna dig och allt vad du innbär!

det mamma inte kan lösa, det är problem större än denna värld. så känns det i alla fall ibland. när jag äntligen tog tag i min packning spred sig paniken rätt snabbt. det kändes övermäktigt och min trötthet och jag känner mig lite låg för att jag ska lämna nåt gammalt-känslan gjorde sig påmind. jag fick ihop stora väskan som ska med imorgon men hade inte rört en endaste liten kartong när mamma kom hem från sin middag på båten. att få krama mamma och beklaga sig, lyssna till hennes kloka ord och försäkran om att allt löser sig är guld. vi kom fram till att sängen var mitt bästa drag just nu och att det som inte hinns det hinns inte. och att allt löser sig, som sagt.

jag bokade precis flyg ner till sthlm. imorgon klockan fyra ska jag ha samlat ihop det allra nödvändigaste och sitta på ett plan med destination min nya hemstad. jag har alldeles för mycket att göra innan dess! jag ska packa min stora resväska, gå igenom alla kartonger och sortera vad som ska med i flyttlasset och vad som ska magasineras, jag ska tömma alla garderober på mina kläder, jag ska samla ihop alla böcker, tvätta, försöka få med mig alla mina krämer, sprayer, sminkprylar osv.. jag ska försöka ringa sthlms universitet, baka tack-kaka till rune som fixade gratis tapeter och fixa färdigt morotskakan jag bakade igår. knappa trettio timmar, hinns det?

igår jobbade jag sista dagen och fick en fin present av min chef. eftersom jag varit helt fantastisk i sommar. då blev jag glad :) efter jobbet slöt jag upp med ewy och vi seg-festade med rosévin och skitsnack hemma hos henne innan vi promenerade ner till stan för att gå på båten som var precis lagomt befolkad i mitt tycke. jag träffade flera kända ansikten och vi drack öl och dansade lite. vi åt nattamat på max (som förövrigt fick agera middag för min del) efter att vi stängt båten och sen skjutsade bästa taxi-gunnar hem oss, utan att slå på taxametern. fantastisk liten farbror det där :)
idag har jag njuit av ledigheten men stått ute i jorden som snart ska bli gräsmatta och plockat bort sånt som man inte vill ha i en matta, ogräs. solen sken så det var okej men nu värker min lår och mina fötter är smutsiga. nu ska jag snart bada bastu, sjunka ner i soffan och (kanske) somna i vettig tid. tills dess lyssnar jag på antonys version av cohens if it be your will. jag har nån slags skräckblandad förtjusning till antony. men det här var bara kärlek.

knappt fem timmar sömn och strax ska jag iväg och börja dagen med att städa hela butiken. party! yeay me, och mina sovvanor.

jag har tre dagar kvar att jobba och jag kan konstatera att jag inte har lärt mig det där med dygnsrytm än. inte på hela sommaren har jag lyckats med konststycket att lägga mig i tid. och nu är det ju ingen idé. dagen har bjudit på tristess och extrem irritation över den återigen fuskande arbetskollegan. hur svårt är det att förstå det där med att man är berättigad en HALVTIMMES rast per dag? är det inte konstigt att jag, som är trettio år yngre har mer arbetsmoral?! efter jobbet åts det middag tillagad helt av lillebror (that's a chocker!), supergott! sen svängde vi förbi farmor som blev hela åttiofyra idag. nu ska jag borsta gaddarna och förhoppningsvis lyckas sluta ögonen.

förresten, det är ju kul att jag kan inspirera.. att mina åsikter ger bloggämnen. copycat, anyone?

jag har bäddat ner mig i sängen för några extra minuter täcke-värme. vaknade imorse utan att känna minsta bakfylla, trots gratis vin igår. isället indikerade termometern på några tiondelars grader feber och halsen är öm för fjärde dagen i rad. det är underligt hur kroppen ställer in sig, efter tre idag är jag ledig till måndagmorgon. bäst att passa på att ta ut all sjukdom då tycker kroppen. men jag kör på chans, åker och jobbar och hoppas att det inte blir värre under dagen. för ikväll ska jag på trettioårsbaluns.
gårkvällen var trevlig men skruvad. aldrig tidigare förr har jag sett så mycket inavel och flatsmörja som igår. brudar som hånglade med halva dansgolvet, tjejslagssmål och lystna blickar. herregud. kanske var det en bra grej att det var (troligen) sista make out.

när man vaknar och har fått ett mail med tips om den här låten känns det som att dagen inte kan bli dålig.

jag har stora soffan för mig själv, en sprakande brasa i kaminen, en stor tekopp framför mig, laptop i knät, dunsockar på fötterna och sex and the city på tv:n. jag känner mig som en såndär stor klyscha. sådär löjligt nöjd med tillvaron och rofylld i sinnet. men ikväll är jag gärna en klyscha.
jag behöver det. det har varit en fuckad dag på jobbet idag. trots att jag har jobbat med två av rävarna har jag varit den som fått saker och ting att gå framåt. jag har förväntats kunna lösa både datorer och kaffemaskin. jag har för sjuttielfte gången suttit i långa samtal med datasupporten för att få igång vår etikettskrivare och har sedan rensat, plockat, räknat och tänkt för att få ordning på alla varor som fått handskrivna etiketter i väntan på teknisk återhämtning. dessutom har jag bakat tre sorter på bara en dryg timme bara för att det bara är jag som uppmärksammar att tillgångarna i frysen tryter och har ambitionen att fylla på för att caféverksamheten ska hållas flytande. lagom till mitt hemgående klockan fyra la kortterminalen av och om jag gissar rätt är det ingen som har gjort något åt det så det blir väl min sak att ta fram det first thing imorgon. sex dagar, bara sex dagar..

så jävla uppmuntrande att vakna av att näsan är iskall och man ligger och huttrar under sitt täcke och dubbla filtar. sjätte jävla augusti, jojo, vad gick snett? nog för att en norrlandssommar sällan är nåt att skryta med men det här är ju löjligt. igår var tredje kvällen i rad jag eldade i öppna spisen för att jag frös så förbannat. en öppen spis borde ju stå och damma iaf till.. oktober. inatt innan jag bäddade ner mig under ett täcke och två filtar kollade jag termometern. fyra grader. FYRA GRADER. inte konstigt att man hackar tänder. och inte så jävla hippt att jag måste trampa iväg till jobbet om en dryg timme. om jag huttrar inomhus hur fan blir det inte på en cykelsadel. jag ska bannemej leta fram en mössa, vantar har jag framme sen innan. synd bara att mina vinderjackor är så ordentligt nerpackade.