eftersläp
JAG KLARADE TENTAN!
yes, now me happy.
all work, no play
annars är väl saker och ting bra i guess. mamma och pappas hus är ännu inte klart, för alla er som undrar, även om det börjar ta sig på riktigt nu, jag sover fortfarande i kristians lilla studentrum (du är oslagbar!) och jag försöker att inte vara så bitter som jobbet gör mig samtidigt som jag längtar till nåt större, nåt bättre, ja, ni vet.. en annan sak jag har upptäckt är att jag blir glad och speedad och sjunger med som en idiot varje gång en idol-kille rullar igång på jobbet. läs: ola - nathalie eller danny - play it for the girls. jag vet, det är pinsamt, och jag vet inte varför jag gör det. men ni kan ju bara ignorera att ni ens läste det. nu ska jag sätta mig på hojen och trampa till, ja gissa, jobbet. hej!
viva luleå!
efter en vecka utan nätverket som tar mig ut på den stora vida webben suger jag nu åt mig som en svamp. egentligen borde jag gått och lagt mig för ungefär jättelänge sen med tanke på att jag jobbat två nätter på fyra timmar sömn och jobbar imorgon, tisdag och onsdag också (min nionde, tionde och elfte dag på rad), men what the heck. what should a girl do, när internetkvoten ligger på minus?
jag tänkte ta tillfället i akt och berätta hur landet ligger för tillfället, vad jag har haft för mig sen jag lämnade piteå för lite drygt en vecka sen. i fredags flyttade jag in med mamma, pappa och lillebror i husvagnen (ja, husvagnen, ni läste rätt. och nej, jag tänker inte förklara, ni som vet vet och ni som vill veta får väl fråga), ack och ve, det tog väl mig typ tre minuter innan jag fattade att detta inte skulle funka. som tur var kom jag på att kristians studentrum skulle stå tomt under sommaren, och eftersom kristian är en ängel (av typ guld!) fick jag och broder flytta in där. även fast 90-sängar är ett djävulens påfund så trivs jag alldeles utmärkt i det lilla korridorsrummet. förutom bostadssituationen är jobbet nytt. eller, inte nytt (jag har ju trots allt spenderat min beskärda del av livet på det där hamburgerbygget) men det är liksom nytt att jobba varje dag. det känns faktiskt bra (även fast jag är duktig på att gnälla), speciellt med tanke på att jag nu jag avverka timmarna med att tjäna pengar istället för att låna pengar, som är min vardagssituation i skolan. hursom, det är faktiskt trevligt att vara på den där rödgula firman igen, det är ju en hel drös som jag glömt att jag saknat! eftersom jag har jobbat så gott som all min vakna tid sen jag kom till luleå så har jag inte hunnit leva det luleåliv jag vill leva i sommar. än. men så fort jag får en minut, och lite ork, över så ska jag invardera uteserveringar och badstränder. imorgon kommer emma och sen kommer malin, då kan sommaren börja på riktigt, jag längtar!
sommar, sommar, sommar!
nu är det iaf över, ett läsår är till enda och det känns både hur skönt som helst och vemodig så jag nästan vill ta till lipen. jag har sagt alla mina hej då:n och försökt förstå att det nu är tre månader innan vi samlas här igen. då blir det för mitt sista år, och om det går lika fort som detta kommer jag stå här om två veckor (min tideräkning, ni minns) med tårar på kinderna och fundera var all tid tog vägen.
sara, fanny och patrik - mina bästa pitepeople, mina ständiga homies, det har varit ett sant nöje att vara interna med er under hela läsåret.
kolsyra - egentligen även detta tillägnat ovanstående stjärnor. jag är stolt över att vi sett att tidningen funnits kvar, även om vi inte varit världens bästa på att publicera.
STOLT - mina förenade gaystudenter, tack för läsåret. vi tog små, små steg uppåt, och jag säger bara en sak: schlagerfesten!
alla ni som lämnar - det finns många jag lärde känna väl, och flera jag hoppats jag hade hunnit lära känna bättre, men en sak är säker. jag kommer att sakna er! (även de jag aldrig sagt ett ord till, ni ska finnas i korridorerna!)