en sång för vår elite

igår var jag ledig. jag insåg att våra efterlängtade hyllor inte skulle hinna köpas innan festen om jag inte tog mig iväg igår. så jag åkte iväg vid elva, en timme dit, en timme där och en timme hem. när klockan var två hade jag redan avverkat dagens dagsverk. för innan ikea-besöket hann jag med disk och hänga upp de nysydda köksgardinerna. så jag spenderade resten av dagen i soffan. det tyckte jag att jag förtjänade efter att ha arbetat arton av tjugoen dagar. på eftermiddagen fick jag spontanbesök av emma och anders. vi åt makaroner och korv men det kändes som smärre lyxmiddagen när man fick så fint sällskap. anders passade på att fixa vårt trådlösa och emma gnällde över gravidkläder. sen kom malin hem och jag började hitta tillbaka till den där fixar-energin vilket resulterade i att jag började med fållarna på det som ska bli draperi till ytterdörren. klockan hade hunnit bli mer än elva då jag insåg att sömn är en bra grej när man ska jobba sina tre sista pass på donken. och nu sitter jag här, löjligt morgonpigg av nån anledning, men kaffekoppen brevid och nyhetsmorgon på tv. glidarpasset på jobbet idag, 10-14.30 bara. sen ska jag fördriva tre timmar i vällingby innan min klipptid på bobby's. (under de tre timmarna ska jag försöka klura på om håret ska få fortsätta vara blont eller om jag ska våga go red.

jag har ägnat kvällen ensam i soffan med melodifestival-spektaklet. var inte bidragen extra dåliga idag? (hela konceptet med deltävlingar skapar ju tillfälle för mer än en lökig låt per schlager-år) jag kan inte ens uppbringa mig till att välja ut en favorit den här omgången. i och för sig kan det bero på att dagen har bjudit på en hel lång vällingby-lördag men 13000-timmar och konstant snack från bop-kärringen (en makapär som pratar med en när något friterat blir beställt), jag har inte riktigt lyckats få fram en enda vettig tanke sen tunnelbanan tagit mig hem. imorgon jobbar jag öppning igen. min sista helgöppning i vällingby. ja, jag vet att jag tjatar, men det är så stort att få ta sig därifrån! eller som frida sa när hon fick veta att jag gör min sista dag på torsdag: herregud! på torsdag kommer jag in med champange, ballonger och en hel jävla orkester!

update: jag hann tvätta håret, plocka undan disken, äta ordentlig frukost, spika upp spegel och sy till tyget som ska upp på väggen. får räknas som godkänt. nu drar jag och jobbar, hej!

somnade inte förrän efter ett igår. när man pratar i telefon med vissa personer försvinner tiden fortare än man hinner med och skratt och skvaller och kloka tankar blir mycket viktigare än att låta huvudet möta kudden. jag väcktes vid tjugo över åtta av en avgångsredo frida (vi har besök på vår soffa) som undrade om hon skulle låsa dörren eller om jag skulle stiga upp, igår hade jag nämligen lovat att vara uppe innan hon begav sig. istället för att be henne låsa själv och dumpa nycklarna i brevinkastet kravlade jag mig upp på två röda, sa hej då och drog igång vattenkokaren (det kan vara så att den där som det är så trevligt att prata i telefon med smittade mig med nåt förkylningsliknande när hon var här i helgen, slutsats: halsont) samtidigt som jag drog igång lily allens the fear på repeat bara för att den gör mig på bra humör (och för att jag har kommit på att jag ska sluta undanhålla all "mindre cool" musik som jag faktiskt gillar). nu hade jag tänkt hinna med massor med nytta (hänga upp spegel, spika upp tavlor, sy till tyg som ska hänga på väggen, plocka in disk, dammsuga mitt rum, tvätta håret, sortera papper och äta söndags-frukost) innan det är dags att lära sig göra snyggare latte, hälla upp fler öl och titta på allt spännande folk på centralen. god morgon!

jag hänger inte riktigt med i svängarna. eller så är det så att det bara är svängarna jag hinner med i. allt utanför äta, jobba, sova försvinner liksom. mest för att jobbdelen har varit väldigt överrepresenterad de senaste veckorna. nu börjar det dock lugna ner sig. om tre dagar får jag vara ledig (en dag) och om bara fem pass är jag fri från mcdonald's vällingby. som ni kanske redan har förstått har jag sagt upp mig, skrivit på uppsägning och planerat för mitt avsked. det känns så otroligt bra! ingen mer hets, ingen mer prestationspress för att dressa burgare nog fort, inga fler himlande chefs-ögon, inga suckar, inga "jobba fortare!", inga diktator-wannabee:s till skiftledare, inga 45 minuters pendlingar på tunnelbanan.. säkert kommer jag sakna mina fina jobbvänner och mina goa stammisar, men other than that, i'm done! nya jobbet verkar fint, trevliga jobbarkompisar, roliga sysslor, många spännande gäster och sen är det nåt visst med centralen, jag trivs med att det är ett nav för resor både hit och dit, trots att jag på något underligt sätt känner enorm hemlängtan bara av att höra den där rösten som ropar ut tågtider. imorgon jobbar jag mitt tredje pass och hoppas att jag då får lite mer utbildning på den där attans kaffemaskinen (min första latte blev brännhet och skummet blev "för luftigt") för att hantera öl-kranen utan att fylla halva glaset med skum kirrade jag förra gången (inte utan att känna mig barnsligt stolt).
för övrigt tänkte jag bli bättre på att blogga, liksom ta mig ur den här svackan med obefintliga uppdateringar. jag har ett helt lager med ämnen, från facinasionen (och rädslan!) över intresset som visats från en viss sorts män till varför föräldrar i donken-kön gör mig sjukt förbannad. smell ya later!

idag är femte dagen jobb på rad. efter idag ska jag jobba två till, sen får jag vara ledig två. och sen ska jag jobba sju. och nej, jag gnäller inte, för det får man inte när man själv försatt sig i situationen. malin försöker lära mig att ordet nej finns i svenskans vokabulär och att jag borde använda det mer. jag veeet, och jag ska. men nu är det som det är. och jag ska inte gnälla. men. jag är trött. och har ont i kroppen. och jag tycker att det är lite jobbigt att jag idag ska jobba på andra stället för andra gången och jag tycker inte om känslan av att vara ny och behöva be om hjälp, be om att bli insläppt, be om att få dörrar upplåsta, be om kassahjälp, be om guidning till omklädning, disk, rena skjortor. alla barn i början sägs det, men det var jävligt längesen jag behövde känna mig som unge sist. nåväl, det tar mig bort från något jag tycker mindre om, då är det bara att bita ihop och sparka!

snabb uppdate: åter på nätet! jag är färdigflyttad, nya lägenheten är kalasfin och nu ska bara de sista kartongerna packas upp och allt hamna på rätt plats så är allt tiptop. jag har känt av sviterna av att pendla och jag gillar det inte. dock, igår började jag på nåt nytt, det kändes bra och betyder att jag ska avsluta något gammalt. idag är min första lediga dag den här veckan, nästa gång jag är ledig är nästa lördag. därför har jag tagit på mig fyra timmar på att ta mig ur mjukiskläder och och trötthetsslappet för ta mig till stan för några ärenden. jag har grämt mig över att inte få tag på en klipptid då jag vill ha den och försökt få alla kläder att rymmas i garderoben. ikväll blir det tidig kväll eftersom jobbdagen börjar nollsju nollnoll imorgon, fyrtiofem minuters tunnelbana bort. imorgon tänkte jag sitta hemma och nöta soffan framför melodifestivalen medan min kombo drar på stan för att dricka drinkar. förhoppningsvis vill nån komma och hålla mig sällskap. nåväl, nu ska jag traska tio minuter genom skogen för att ta mig till tunnelbanan. hej!