en sång för vår elite

jag är på stockholmsk mark igen och trots lite storstadsångest igår när jag trängdes i tunnelbanan är det skönt att vara tillbaka. dock är det inte skönt att komma hem till en lägenhet som återigen landat en temperatur på sisådär sexton-sjutton grader och det är ingen höjdare att se det löjliga såkallade snölagret som nästan täcker den gröna gräsmattan utanför fönstret. jag ångrar att jag inte tog vara på snön mer när jag var i norrland. nåväl, idag är det nyårsafton så jag ska inte gnälla över brist på snö och kall lägenhet. istället ska jag gnälla över något annat. klädpanik! eller, inte panik, det var att ta i, men.. huvudbry. nyår betyder ju att klä upp sig i det mest fancy man hittar i garderoben. de som känner mig vet att min garderob inte direkt dignar av fancy plagg. jag har mest jeans. men inte kan man väl ha jeans på nyårsafton.. eller? jag äger en nyårsfin klänning. tyll och sånt. men jag känner mig ju bara utklädd. i luleå spontanköpte jag en kjol att eventuellt ha när tvåtusenåtta lämnar oss. jag känner mig lika utklädd i den. jag har en svart kavaj som jag älskar, men inga byxor att ha till. förutom jeans. (note to self: köp svarta byxor!) och hur var det nu, kan man ha jeans på nyår? det ska jag fundera på under tiden jag sover bort huvudvärken som inte lämnat mig sen flygresan igår. gott nytt!

yeees! typ allt jag ville ha med mig gick ner i väskan. alltså, jag är så jävla bra på att packa ;) nu ska jag bara klappa ihop datorn och stuva ner den i handbagaget sen är jag redo för färd mot kallax. FYRTIOFEM minuter innan vi måste bege oss. har det någonsin hänt innan? har jag nån gång INTE sprungit som en yr höna med väskan ofärdigpackad fem minuter innan bilen ska ha lämnat kvarteret? tror inte det. men idag! kanske börjar jag bli mer planerad. kanske är det åldern. kanske är jag lite planerad och organiserad trots allt, som sades igår. hej då luleå!

ikväll har det varit äkta stupid sunday. mensvärken från helvetet dök upp och satte standarden vid femtiden och när inga ipren gick att finna i badrumsskåpet eskalerade det bara. jag slogs av hur mycket jag hade tänkt hinna göra innan jag åker till sthlm igen om fyrtioåtta timmar. jag slogs av den där känslan av att allt känns övermäktigt, då man helst vill krypa ihop till en liten boll och gömma sig en stund. alternativt gråta en skvätt eller två. jag har massa, massa saker som jag hade tänkt skulle få plats i resväskan men jag förstår just nu inte för mitt liv hur det ska gå till. jag har flera flyttkartonger som jag lovade att gå igenom innan jag åker ner men vet just nu inte vart tiden ska gå att finna. jag är världens bästa på att skjuta upp saker till sista stund, bli överstressad och bryta ihop över det istället för att ta tag i det. det faktum att jag ska jobba både imorgon och på tisdag gör inte saken bättre. och det faktum att jag vet att jag inte kan säga bort det pga den ekonomiska aspekten gör saken ännu värre. åårgh. just nu vill jag bara bli åtta år och inte behöva ta tag i saker själv, inte behöva packa en stor väska och åka iväg hundra mil från tryggheten hos familjen, inte inse att jag faktiskt har ett liv som faktiskt innefattar ansvar för ett hem, en ekonomi och mig själv utan bara ge mamma en hård kram och stanna kvar i norrlandslugnet ett tag till.

- gjorde du något i år som du aldrig gjort för?
jag gör ofta saker jag aldrig gjort förr.

- höll du några av dina nyårslöften?
jag satte inte upp några nyårslöften.

- dog någon som stod dig nära?
nej.

- vilka länder besökte du?
usa, england och ukraina.

- är det något du saknar år 2008 som du vill ha 2009?
någon att hålla i handen. men det saknade jag iofs inte 2008.

- vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
examensdagen 5 juni, coldplay 17 september och massa fler datum..

- vad var din största framgång 2008?
måste kanske säga avklarad kandidatexamen.

- största misstaget?
försöket till statsvetenskapsplugg.

- har du varit sjuk eller skadat dig?
nej.

- bästa köpet?
coldplay-biljetten tror jag bannemej.

- vad spenderade du mest pengar på?
kläder säkert. om man bortser från hyror och räkningar.

- gjorde någonting dig riktigt glad?
vail-resan, london-resan, slutspurten i piteå, sthlmsflytten, lasse i lindköping, coldplay i globen, det glada beskedet jag fick första dagarna i december, att komma hem till norrland och fira jul, osv..

- vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2008?
viva la vida, i kissed a girl, all summer long..

- var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
gladare tror jag.

- vad önskar du att du gjort mer?
upplevt mer, sökt fler jobb, tjänat mer pengar.

- hur tillbringade du julen?
med familjen.

- blev du kär i år?
jag blir kär i nya saker hela tiden.

- hur många förhållanden?
inga.

- favoritprogram på tv?
dåligt med flitigt sedda tv-program, men berg flyttar in var en höjdare.

- bästa boken du läste i år?
män som hatar kvinnor och flickan som lekte med elden (luftslottet som sprängdes ska precis påbörjas)

- största musikaliska upptäckten?
northern state, emil jensen, city and colour, markus krunegård..

- något du önskade dig och fick?
rent materiellt, ja.

- vad gjorde du på din födelsedag 2008?
gjorde stan i kiev, intervjuade en hotad journalist och åt middag på tgi fridays.

- finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
säkert många saker, men jag är nöjd.

- hur skulle du beskriva din stil år 2008?
som min stil 2007.

- vad fick dig att må bra?
vännerna, familjen, sista tiden i pite, flytten till stockholm.

- vem saknade du?
första halvan av året vännerna som fanns i storstaden, andra halvan av året familjen.

- de bästa nya människorna du träffade?
karin, de nya bekantskaperna i sthlm, folket på jobbet.

- årets sötaste?
många.

- årets hetaste?
många.

- årets största kärlek?
stockholm.

- årets besvikelse?
jobbavsaknaden.

- årets bästa?
usa-resan.

- årets snällaste?
mina föräldrar.

kom precis hem efter att ha lånat en hjälpande hand och bröllopsdukat en hel församlingslokal. strax ska jag dra på mig min prickiga klänning och fixa hår och smink. morbror och tillhörande sambo har efter sisådär tjugo år och tre barn kommit på att de ska gifta sig. egentligen har de planerat giftemål sen jag var elva och blev lovad tärnetiteln men det är först nu de fått tummarna ur. vi fick veta det för en vecka sen och idag är det dags. passande att bröllopet stundar när jag befinner mig i norrlandsstaden. mycket trevligt!

jag fick skäll av stina. eller, gnäll kanske. hon sa att man inte fick sluta blogga bara för att man lämnade fjollträsk. jaha, dåså. då får jag väl blogga då. det är bara det att det inte finns så mycket att blogga om. jag njuter av norrland, har hittat nån slags harmoni och känner mig lugn i hela kroppen. det är soft att sitta och snacka bort en kväll i soffan med brorsan, laga mat med mamma, baka nåt bara för att alla ingredienser går att hitta i skafferiet. det är trevligt att få sova tills man känner sig utvilad, värma bastun varje gång man känner sig frusen och gå till ett jobb där man faktiskt tycker att det är mysigt och trivsamt att vara (jag brukar glömma bort att mosaik är nåt jag får lön för, det är ett bra betyg till ett jobb). jag har redan börjat stressa upp mig över att jag snart måste återvända till jobbet där jag inte tycker att det är mysigt och trivsamt att vara. men jag försöker att inte tänka på det. för det finns ju så mycket bättre saker att tänka på. imorgon kommer även emma upp, och sen är det julafton och det är ju mysigt, och sen ska det träffas släkt, ätas god mat, kanske festas lite, umgås med familjen och allt sånt där som hör julen till. sen väntar ett nyår i sthlm. alltså, mycket bra saker innan jobbet stundar igen :)

jag tänkte skriva om hur min stressiga torsdag, om tjugofem kids på tunnelbanan och barnskrik hela flygresan, om den otrevliga pappan som lät sin unge sparka i mitt säte hela vägen upp till luleå trots att jag ursäktade mig och sa till, och om den jäkla bruden som fick hela planet att vänta och gjortde så att allt bagage av- och pålastades för att hon hade glömt bort att planet skulle lyfta kvart över sju. men, att komma till luleå knuffade bort irritationen av dessa saker. här är världen vit, solen är påväg upp, kylskåpet är fullt och bastun är varm. pappa eldar i öppna spisen och kissen var glad att se mig, mamma har bakat all världens saffranskreationer och bror har saknat mig. jul ska nog inte firas någon annanstans än i luleå, vart fall inte om det var här man började. nu, frukost!

happy fucking day! idag jobbade jag ett soft pass med frida som kapten. nollsex - femton utan större missöden. och när jag stämplade ut kände jag bara varma känslor över det faktum att jag inte kommer att sätta min fot på jobbet förrän nästa år. sweet! det har varit en tung december. nästan bara öppningar. fjorton av sjutton dagar har varit jobb. när jag hade tagit mig hem och sovit lite middag kom verkligheten ikapp mig. imorgon bär det av till luleå, och jag är inte alls redo. inget är packat, flera julklappar är oköpta, inget är inslaget och lägenheten är en mess. därför ilade jag snabbt över köket, hallen och badrummet med både dammsugare och mopp, fixade nästan färdigt mitt julklappsjulgodis, slängde mig i duschen och nu ska jag knata iväg till videobutiken för att hämta ett paket med blivande julklappar, sen ska jag klä och fixa mig för sen kommer stina och fanny (?) hit för att äta julgodis och dricka äppelkaka innan kvällens klubb kattis. imorgon ska jag packa, hinna fixa med julklappar, städa lite och förhoppningsvis hinna med en eller två maskiner tvätt. sen ska jag åka till arlanda den långa vägen (dvs tunnelbana-pendel-buss) och sen är det luleå, snö och julstämning för hela slanten!

idag har varit den värsta dagen på mycket länge. den började med att jag fick stå och vänta i kylan utanför jobbet i tjugo minuter i tron att alex inte kommit än, han svarade inte i telefon och jag började frukta att han försovit sig. när klockan hunnit bli två minuter i sex visade han sig, han hade varit på jobbet sen just efter halv. jag blev arg, han blev skuldmedveten. och där var standarden satt liksom. tokstressigt att öppna köket, mycket försäljning på frullen och en hyperstressad alex eftersom han skulle köra upp just idag. lägg till en tony och en joonas som var om möjligt mer stressade än alex. jag förstår precis hur hispig man blir när hk-folk visar sig på restaurangen, men det finns ingen anledning att spela lill-diktator för det. all veta bäst-mentalitet går fetbort i mina ögon och tillrättavisningar utan grund gör mig bara förbannad. att donken blir ögontjänarnas mecca när det vankas hk-besök är så skrattretande och patetiskt, och det gör mig så förbannat arg att jag inte ens vill gå in på det. alex blev dock godkänd och även om han inte fattade hur mycket vi på golvet gjort för att han skulle bli godkänd, och därför inte tackade utan bara tog emot ryggdunkningarna, så är jag glad för hans skull. han förtjänar det.
och så dagens blunder. nu, så här en vecka innan jul tycker huvudkontoret att det är en jättekul idé att sätta tomteluvor på all kassapersonal. sån jävla förnedring att som nästan-tjugofemåring ska stå iklädd tomteluva och servera big mac. dock har jag tagit det som ett skämt och snällt dragit ner luvan över öronen. men så idag, lagomt stressad och med min fula jävla luva, kliver snyggaste bruden på mycket länge in. flatspan på den! hon travar rätt fram till min kassa och är sådär smooth som bara coola brudar kan vara. beställer en grillorder och skämtar sådär lite i förbifarten, ler och ställer sig PRECIS BREDVID MIN KASSA för att vänta de tre minutrarna hennes burgare skulle ta. jag är hela tiden smärtsamt påmind om luvan, mitt fejkade ögontjänarleende, mina käcka hälsningsfraser och hennes roade min en meter till vänster. joråsåatteh.. kul att man får känna sig charmig. det finns ingen hejd på förnedringen.
nu ska jag käka middag med malin, hej!

imorgon börjar jag sex. igen. och på tisdag börjar jag sex. och på onsdag börjar jag sex. på torsdag är jag ledig. då, på kvällen, åker jag norrut. jag tänker att jag längtar jättemycket till luleå. och självklart har jag saknat familjen och kommer bli överlycklig över att se snö. men egentligen saknar jag nog mest att vara ledig. att i all fall vara så pass ledig att jag inte måste ställa väckarklockan på 04.40, att man inte måste planera kvällen efter när alarmet ljuder, och inte behöver känna sig dödstrött när klockan blivit fyra på eftermiddagen. för när jag tänker på att vara ledig och kunna hänga med de jag tycker om bäst, kunna planera kvällar som inte bara innebär tv i soffan till halv tio, eller bara sova tills kroppen behagar vakna, då känns det alldeles lyckligt i kroppen. när jag flyttar till svedmyra kommer jag ha fyrtiofem minuters tunnelbana till jobbet. det betyder att jag måste åka tio i fem när jag jobbar öppning. när jag då behöver stiga upp vill jag inte ens tänka på. slutsats: jag behöver ett nytt jobb. eller som stina säger: säg upp dig och bli svennebanan!

det finns sämre sätt att spendera en torsdagkväll på, än att fika vid medis med stina och fanny. då får man skratta och reda ut saker, berätta sjuka historier och fundera på om det var grammatik eller geografi man var dålig på. sen kan man sätta sig på tunnelbanan, sucka åt överförfriskade medelålderstanter påväg hem från en personalfest och känna sig lite ensam igen. komma på att jag åker norrut på torsdag, fundera på hur alla julklappar ska hinna inhandlas och lägga ihop ett plus ett och få det till femton.

medan jag sov av mig vin och öl från gårkvällen klickade sara hem biljetter som ska låta oss allsångssjunga fix you igen. coldplay den 22 augusti på stadion. fint som snus!

personalfesten?
den kräver ett helt eget blogginlägg.

idag har jag bestämt mig för att flytta. jag har bestämt mig för att kombo-grejen kan bli trevlig och det blir kul att testa nåt nytt. jag har även bestämt att sara ska få boka en coldplay-biljett åt mig när de släpps på torsdag trots att jag har löjligt lite pengar. antagligen går jag sönder den tjugoandra augusti annars. jag bestämde mig dessutom för att unna mig en svart blus (jag känner mig alltid som värsta kärringen när jag uttalar ordet blus) med körsbärsmönster till morgondagens personalfest för diverse hm-rabatter. slutligen borde jag bestämma mig för att sova nu. imorgon jobbar jag noll sex till sexton trettio, sen ska jag åka hem och duscha och fixa mig mitt snabbaste för att infinna mig på kgb klockan sex. och då tänker jag bestämma mig för att ha en grym kväll!

åh! helt plötsligt blev det massa tankar som skulle trängas i huvudet på samma gång. bostadstankar. och nu måste jag fundera och planera. och snabbt ska det gå. ångest! eftersom malin har en lägenhet som behöver en rumskamrat på kroken försökte jag upplysa mig om hur stockholmshem ställde sig till att hyra ut ytterligare ett år efter september då kontraktet jag har nu går ut. jag fick inget svar utan blev bara ombedd att be förstahanshyresgästen att höra av sig. och när jag gjorde det så berättade denne att han kanske, eventuellt vill flytta hem i september. jaha? ska jag flytta nu blev min första tanke. följt av hundra till. positiva och negativa. fördelar och nackdelar. jag har varit så inställd på att bo här till och med sommaren 2010 att jag inte direkt övervägde att flytta till den där lägenheten i svedmyra som jag var och kikade på i torsdags. lägg då till att det är så attans jobbigt att flytta. men nu är förutsättningarna annorlunda och jag känner mig faktiskt pepp på att bli kombo. har till och med planerat hur vi ska matcha våra möblemang och tänkt på att det skulle vara trevligt att ha någon att laga middag med. imorgon eller på onsdag ska det vara bestämt.

att jobba med bara en och en halv timmes sömn i kroppen gick över all förväntan. när jag skulle kravla mig ur sängen trodde jag på riktigt att jag skulle gå sönder och ville bara gråta. jag höll på att sova förbi min station på tunnelbanan och jag kan säga er att den bästa starten på en trött morgon inte är att ställa sig i en frys med en fulltecknad uppfyllnadslista. men det gick det med och helt plötsligt var klockan fyra och jag fick gå hem. eller, helt plötsligt är väl att ta i, men dagen segade sig i alla fall inte som man kan tänka sig att den borde göra för en sömnlös. efter jobbet funderade jag på när jag sist åt mat jag hade lagat själv. jag kom på att det var längesen. jag kom på att jag har varit rätt dålig på det där med mat överhuvudtaget den senaste tiden (alla förmanande mamma-kommentarer undanbedes). så jag knatade iväg till hemköp och köpte allt jag behövde för en piteå-klassiker: qunioa-sallad med tsatsiki. när jag kom hem tog det ungefär dusch och en kvar innan jag inte alls ville laga mat längre. jag ville sova. med en gång. men jag tog mig samman, lagade och åt. (sammanfattning: gott med mat och bra med matlådor) sen virade jag in mig i filten och la huvudet på mitt kantiga soffarmstöd och skulle titta på miami ink. det gick bara sekunder innan jag kände att jag skulle somna. eftersom jag var fast besluten om att se wallander för en gång skull ställde jag klockan på nio. och slocknade. vaknade nio. hade ont i nacken. släpade vettiga kuddar och täcke till soffan (= dödsdömt) och knäppte på fyran. jag hann se att någon blev skjuten i huvudet och att ett barn gömde sig under en diskbänk. sen sov jag. när jag vaknade var klockan tolv och jag förbannade mig lite över att ha missat en hel film. igen. och så släpade jag täcke, kudde och mig själv till sängen och sov vidare. och så var det måndag igen.
imorse vaknade jag motvilligt av alarmet vid kvart över sju. just när alarmsignalen tagit slut ringde min telefon. ett luleå-nummer jag inte kände igen och en mumlande röst i andra änden. jag, trött och dann, fick ur mig ett irriterat va? och fick felringning till svar. och så tänkte jag, borde inte chansen vara rätt liten att just jag får en felringning från luleå? från ett nummer jag inte känner till, när jag är listad som sthlmare på alla hitta nummer-sidor. sen kom jag på att dessa funderingar inte var nån ursäkt att stanna i sängen för. nu är det en kvart kvar innan jag måste sitta på tunnelbanan. jag har en halv frukost, tandborstning, påklädning, smink och hår kvar. nu måste jag stressa. godmorgon!

klockan är snart halv fem. jag kom precis hem. om två timmar ska jag vara uppe igen. om två timmar och en kvart ska jag sitta på en tunnelbana till jobbet. jag är dum i huvudet. elak med mig själv. men jag tror nog det var värt det. det var en trevlig kväll. godnatt!

mycket city & colour har det blivit de senaste dagarna. hello, i'm in delaware har snurrat mycket och gett toner till igenkänning och känslostämningen som på nåt sätt ändå råder i mig. texten träffar på nåt sätt rätt och ger den lite vilsna känslan som antyder ensamhet extra kraft. vintermörker, självsällskap och norrlandslängtan är inte bra för själen.

min lediga dag. min enda den här veckan. nästa lediga är om sex dagar. och vad har jag gjort för att ta vara på den? planlöst vandrat på stan och gjort halvhjärtade försök att hitta julklappar. nästan fått panik på drottninggatan och känt mig ensam i storstadsträngseln. köpt värmeskyddande plattångsspray och letat en ny svart munkjacka. hittade en och blev irriterad på hm-kassörskan. eftersom jag har svårt att förstå varför väldigt mycket på tjejavdelningarna ska vara så kort just nu vandrar jag gärna på killsidan. på hm är ofta killkläderna snyggare än tjejkläderna och även om passformen inte alltid är den bästa finns det en hel del grejer som funkar även om man är tilldelad höfter och bröst. inte för att mina bröst gör nån större skillnad, men anyhow. hittade en munkjacka, lagom lång, svart och dragkedja upp till hakan. alla rätt. dock från killsidan men den satt bra och jag ställde mig i kassakön. när jag skulle till att betala frågar kassörskan förutsättande om jag vill ha en julklappskartong till munkjackan. i två sekunder funderar jag på varför hon inte frågar OM det är en julklapp först, sen kommer jag på att det ju sitter en BLÅ lapp i plagget, inte en röd som finns att finna på tjejkläderna. jag säger nej och lägger till att jag ska ha den själv. kassörskan får en röd ton i ansiktet och ger mig bara kvittot utan att säga ett ord till. jag förstår att det är meningen att tjejer ska köpa kläder på tjejsidan och killar på killsidan men det utesluter väl inte att en tjej kan köpa ett herrplagg, eller tvärtom om det nu skulle vara så. jag vet att jag blir irriterad i onödan men jag är så TRÖTT på att allt för många människor FÖRUTSÄTTER att allt måste följa normen. jag är trött på att få undrande blickar när jag på blodgivarcentralen säger att jag inte har sex med killar. jag är trött på att jobbarkompisarna frågar om jag bor tillsammans med nån pojkvän. jag är trött på att det förutsätts att jag ska vilja ha kjol eller klänning på mig när jag ska klä upp mig. jag är trött på att det förutsätts att jag inte ska förstå liknelsen vid att packa cheeseburgare och smeka kvinnobröst. jag är trött på att få ett menande så du har inte hittat den rätta än bara för att jag säger att jag inte har nån kille. jag vet att jag också förutsätter att saker och ting ska vara på ett visst sätt ibland. men jag FÖRSÖKER i alla fall ha lite öppnare tankesätt. kan inte bara alla FÖRSÖKA?

klockan är inte ens nio, jag är ledig imorgon, och ändå funderar jag på om man kanske skulle krypa ner under täcket. för jag är så sjukt uttråkad! jag har jobbat veckans alla dagar hittills och har därför mest varit inställd på äta-sova-jobba.. ja, ni vet. det där med socialt liv har jag liksom ställt åt sidan (om man bortser från sats med emma igår). idag, när jag slutade jobbet kände jag helt rejäl släng av socialt behov. ett behov av att hänga och snacka skit, fika eller dricka öl. inte sitta hemma i lägenheten som fortfarande är kall med fötterna nedstuckna i tofflorna och en filt om axlarna. men när jag går igenom listan av vänner i huvudet finns det just nu ingen som är ledig eller tillgänglig för lite häng. en timmes tripp tur och retur svedmyra för att kolla på en lägenhet (som kanske, kanske eventuellt skulle kunna utgöra bostad för mig om stockholms hem är griniga imorgon när jag ringer och kräver frågestund) med anders och hans jobbarkompis blev den enda action jag fick den här kvällen. det är ju så man blir deprimerad.
men imorgon då? vad gör ni? jag är ledig och behöver social stimulans!

när jag satt på tunnelbanan hem från gymmet pratade jag med mamma. hon frågade som hon alltid brukar fråga, sådär lite i förbifarten, längtar du hem? idag kände jag, för första gången, att ja, det gör jag. på riktigt.
idag har jag jobbat åtta timmar, funk:at en timme och åkt tunnelbana i en timme. jag var hemifrån i tolv timmar och nu är jag trött. imorgon börjar jag nollsexnollnoll. jag slutar tre. då ska jag dricka kaffe med en ny bekantskap. så jag ska nog sova. men först matchar jag min ovan nämnda hemlängtan med en fin låt. godnatt!