en sång för vår elite

söndagen har gått för fort. alldeles för fort. jag har inte uträttat något vettigt. jag har gått en irriterad promenad i snödjup med mamma och lagat mat och druckit kaffe. nu har jag bara krav kvar. städningen som jag tagit på mig på pappas jobb är kvar. och just nu känns det alldeles oöverkomligt trots att jag vet att det ger mig pengar som räcker till en enkelbiljett luleå-sthlm. och det behöver jag ju just nu. bara att bita ihop och sparka!