en sång för vår elite

för femte dagen i rad vaknade jag klockan sex, övervägde att stiga upp och tvingade mig själv att somna om. varpå jag var alldeles groggy när klockan ringde. hur kan jag var pigg klockan sex och död två timmar senare? med en inre kamp med sömnen inom mig fixade jag frukost och lyckades till och med orka med att göra kaffe. inte för att jag blev mycket piggare av det, men det kändes bättre. när frukosten var avklarad satte jag mig med tenta-böckerna som dammat i bokhyllan i över två år innan jag plockade fram dem i söndags. så jävla sorgligt att verkligheten kommer ikapp en och man märker att man faktiskt måste ta tag i sånt man skjutit ifrån sig alldeles för länge. jag behöver en godkänd tenta i den där första kursen för att mina tre år ska vara kompletta. visst känns mycket igen och visst har allt fått en mycket mer logisk förankring till min verklighet nu än när jag läste det för första gången, men det är likförbannat sorgligt som fan att behöva försöka fokusera på ännu en sak såhär på sluttampen.

för att inte hela den här dagen ska bli nerdragen i skiten är det ju faktiskt harlem riot ikväll och det ser jag fram emot riktigt mycket. jag och sara ska bara hitta den rätta charleston-looken innan det. vad tror ni om nedan kreationer?