en sång för vår elite

idag har varit en rätt värdelös dag. den började med att jag väckte mig själv onödigt tidigt med hjälp av alarmet jag ställt onödigt tidigt. självklart rubbade det hela min sömn och jag drömde konstigt vilket gjorde det otroligt jobbigt att vakna när det var dags att stiga upp på riktigt. jag la the finishing touches på trombon-texten som jag ändå inte blev nöjd med och begav mig till ett kolsyra-möte som var like the good old days. kåren och fika vid ett-tiden var dagens kanske enda höjdpunkt (om man räknar bort den nya björn gustavsson-videon som jag hittade imorse) för när jag sen satte mig vid en dator för att researcha inför min bryggargatan-artikel fick jag veta att mina tilltänkta intervjupersoner antagligen inte har tid att träffa mig för det hade så, så, sååå fullt upp. där föll min idé. och direkt rasade jag ytterligare några steg på motivationsstegen. trots att ulrika var hur gullig som helst och kom med back up-idé efter back up-idé kände jag inget sug alls. min "jag skiter i det"-mentalitet är på topp och jag ooorkar inte engagera mig trots att jag vet att jag måste. när jag gav upp och gick hem lagade jag den här terminens godaste mat (kyckling med fetaost och pesto och klyftpotatis), men sen bråkade jag med sabina om en skitsak så maten smakade inte riktigt så gott som den hade gjort annars. nu ska jag nog hoppa ner i ett bad med min kvarvarande halva happy pill sen ska jag koka kaffe och reda ut mina artikeldilemman. önska mig lycka till, för det lär behövas. i massor.