en sång för vår elite

jag har precis ägnat en halvtimme åt att montera fast alla små knappar på tangentbordet efter min te-fadäs imorse. det var ett jäkla jobb och jag var inte riktigt lika kaxig med komma ihåg:et nu som när jag monterade bort dem i panik imorse. hur som. nu skulle jag berätta hur den där braiga valborgen fördrevs. men jag har inte förmåga att ens tänka bra saker nu, så det är nog ingen idé. för, (jag vet att jag är gnällg!) min näsa tagit tjänstledigt och mitt huvud har förklarat krig. min panna är brännande het och jag har ont i varje böj, led och veck på kroppen. min hals är ett öppet sår som gör ont till och med när jag försöker andas och mina ögon rinner okontrollerat. (kan någon förklara varför det är värst på morgonen och eftermiddagen/kvällen?) men nej, jag är inte sjuk. för jag får inte, jag hinner inte, jag vill inte. jag borde sitta och skriva så fingrarna glöder just nu. det ska skrivas studentporträtt och förklaras bologna och "hattar". men mitt huvud säger nej och det enda som blinkar i worddokumentet hittills är att tomas åt två toast och drack pepsi direkt ur flaskan.