en sång för vår elite

imorgon jobbar jag det sjätte långpasset på sju dagar. jag ska börja sju med han som orsakar lätt obehag samtidigt som han lockar fram en otroligt spydig och dryg sida hos mig. han skriker mitt namn så fort han ser mig och är aldrig sen att lägga sin hand på midjan, axeln, ryggen, magen, så fort han kommer åt. han blinkar överdrivet med sitt till perfektion inövade flirtöga och tror att han, på riktigt, är the shit. jag skakar mest trött på huvudet och skrattar uppgivet åt det faktum att han är nästan sex år yngre och tror att han kan charma brallorna av precis alla brudar i hans väg och för första gången någonsin har jag känt mig nöjd att säga att min nästa födelsedag är den tjugofemte jag vill säga något spydigt, eller sanningsenligt som jag vet skulle få honom att tappa säkerheten lite, men låter bli, kanske för att inte döda det nittonåriga egot. kanske för att jag har för mycket bra i tankarna nuförtiden som gör att jag kan se förbi tonårsbeteendet. min telefon plingar lycka flera gånger dagligen och jag får säga godnatt till en varm röst i telefon varje kväll. självklart hade jag hellre viskat godnatt till någon som låg bredvid, men man kan inte alltid få precis som man vill. om jag har tur finns den möjligheten om en vecka och bara den vetskapen kan jag hålla mig leende på.
nu ska jag sova så jag orkar stiga upp och ta mig till vällingby om bara åtta timmar, godnatt!