en sång för vår elite

igår var jag nostalgisk. mitt i all boredom satt jag och drömde mig tillbaka till varma augusti och galen nollning. jag kan ärligt säga att de knappa två veckorna då vi gömde ögonen bakom mörka glas och kände oss lite löjligt coola i egenhändigt tillverkade cape:ar platsar högt uppe på min bästa dagarna i mitt liv-lista. det var nya människor, tokroliga fester, lite sömn, galenskap, spelad makt och mycket annat som får det att värmas i hjärtat då jag tänker på det. men det som är mest minnesvärt är nog att radartrion blev radartrion på riktigt då. och då kan man tänka, vad vore jag idag utan mina trogna vapendragare? förmodligen inte mycket. länge leve conny, kerstin och mads!

  
^{fotocred: annika wallman.}

nu blir jag nostalgisk... those were the days =)