dress(ed) for success
jag har blivit grymt dålig på att uppdatera. jag skyller på min lathet. eller kanske på att skolan har gett mig alldeles för mycket tankar som har tagit alldeles för stor plats i huvudet. just nu har jag en lucka i alla deadline-datum. känns det som. antagligen lurar jag bara mig själv och försöker ge mig själv en anledning att slippa göra just det där som man borde. idag fick jag ännu ett tecken på att mitt eviga motto (det löööser sig) faktiskt funkar. det är ingen bra grej egentligen. att klara sig med en hårsmån varje gång kommer bara resultera i att jag aldrig lär mig det där med att börja i tid, planera och disponera mina dagar rätt.
det var en riktigt bra helg som passerade. fredagen bjöd på tjejkväll med efterlängtade hemmagjorda falafel (vi är så jävla bra på det där med mat, alltså!), hårfärgning, chips, grönsaksstavar, dipp och erin brockovich. precis alldeles lagomt. man behöver inte så mycket för att göra en kväll bra om man har en kerstin och en conny.
på lördag var det dags, galafest som skulle klä upp oss till tänderna. en kväll som jag fasat och sett fram emot sen jag fick det guldfärgade inbjudningskortet i handen. dresscode: klänning. vi började redan klockan två med jättegod lunch som sara bjöd på. sen var det fix och trix för hela slanten. resultatet blev inte så pjåkigt och vi hade både marit bergman och john travolta look-alikes. så, ta en ordentlig titt på bilden nedan. anna i klänning! man vet aldrig när (om!) det tillfället kommer igen. och nej, jag har inte gått och blivit gravid, jag looovar, även om det ser ut så.
klockan sex halkade vi ner till kåren i den bitande kylan. kåren hade pyntats till att inte likna kåren och bandet på scen gav äkta coctailfestkänsla. kvällen var riktigt rolig. god mat, finklädda gäster och blodigt allvarliga tävligar (mitt lag vann!). när klockan hade hunnit ticka fram till halv tolv och det beställdes taxibilar för att fortsätta nere på statt gick radartrion och patritzia hem istället. nylonstrumpor är kallt i ett minusgradigt norrland och sängen är sällan så inbjudande och välkommen som efter en efter-festpromenad.
det var en riktigt bra helg som passerade. fredagen bjöd på tjejkväll med efterlängtade hemmagjorda falafel (vi är så jävla bra på det där med mat, alltså!), hårfärgning, chips, grönsaksstavar, dipp och erin brockovich. precis alldeles lagomt. man behöver inte så mycket för att göra en kväll bra om man har en kerstin och en conny.
på lördag var det dags, galafest som skulle klä upp oss till tänderna. en kväll som jag fasat och sett fram emot sen jag fick det guldfärgade inbjudningskortet i handen. dresscode: klänning. vi började redan klockan två med jättegod lunch som sara bjöd på. sen var det fix och trix för hela slanten. resultatet blev inte så pjåkigt och vi hade både marit bergman och john travolta look-alikes. så, ta en ordentlig titt på bilden nedan. anna i klänning! man vet aldrig när (om!) det tillfället kommer igen. och nej, jag har inte gått och blivit gravid, jag looovar, även om det ser ut så.
klockan sex halkade vi ner till kåren i den bitande kylan. kåren hade pyntats till att inte likna kåren och bandet på scen gav äkta coctailfestkänsla. kvällen var riktigt rolig. god mat, finklädda gäster och blodigt allvarliga tävligar (mitt lag vann!). när klockan hade hunnit ticka fram till halv tolv och det beställdes taxibilar för att fortsätta nere på statt gick radartrion och patritzia hem istället. nylonstrumpor är kallt i ett minusgradigt norrland och sängen är sällan så inbjudande och välkommen som efter en efter-festpromenad.
Kommentarer
Trackback