onsdag 19 april
ikväll, när jag satt hos magnus på stolt-möte ringde min telefon. trodde det var mamma och suckade lite inombords, kände att jag inte orkade prata med henne. hon uppskattar inte stolt, det är ju en bekräftelse på den felande delen i mig.
men när jag hade grävt fram telefonen kom leendet. sophie! min älskade, finaste, underbara sophie!
vi har inte pratat på säkert ett halvår och hennes röst fick mig att känna hur mycket saknad jag har inom mig. saknad efter henne. saknad efter den förståelse som bara hon kan ge mig.
- lasse sjunger om hjärter dam, och då kunde jag ju inte annat än att tänka på dig.
sophie fanns där när allt rasade. när jag för första gången tappade greppet om allt omkring mig. då gav hon mig lugnande ord, lyssnade, torkade tårar. allt trots att hon befann sig i andra delen av landet. hon var min räddning vid oräkneliga tillfällen och art prata med henne igen får mig att förstå att hon kommer att fortsätta att rädda mig. igen, igen, igen.
men när jag hade grävt fram telefonen kom leendet. sophie! min älskade, finaste, underbara sophie!
vi har inte pratat på säkert ett halvår och hennes röst fick mig att känna hur mycket saknad jag har inom mig. saknad efter henne. saknad efter den förståelse som bara hon kan ge mig.
- lasse sjunger om hjärter dam, och då kunde jag ju inte annat än att tänka på dig.
sophie fanns där när allt rasade. när jag för första gången tappade greppet om allt omkring mig. då gav hon mig lugnande ord, lyssnade, torkade tårar. allt trots att hon befann sig i andra delen av landet. hon var min räddning vid oräkneliga tillfällen och art prata med henne igen får mig att förstå att hon kommer att fortsätta att rädda mig. igen, igen, igen.
Kommentarer
Trackback