en sång för vår elite

då var luleå nästan över för den här gången. hur mycket man än tycker att tiden står stilla här så dröjer det aldrig länge innan vistelsen når sitt slut. tre dagar, tre nätter har jag hunnit med och även om jag egentligen inte skulle ha nåt emot att stanna en dag till är det rätt lagomt att åka hem ikväll. luleå har än en gång varit precis vad luleå alltid är. lagomt lugnt och välbekant, och känslan av att jag inte är hemma här längre gjorde sig påmind även denna gång. jag har hunnit hänga med lillebror, handla med mamma, göra stan med aleks, gå på bio med sarah, köra mycket bil, träffa katten, leka med grannbarnen, leta gamla lådor.. precis som jag alltid gör. norrland är fina grejer, men sthlm är nog, fortfarande, lite finare. 
tegan and sara-biljetter är bokade och jag lyssnar dagen till ära sönder nya feel it in my bones, colab med tiesto. jag var inte alls övertygad första gången jag hörde den men den har växt både en och två gånger.