en sång för vår elite

det var som att jag påbörjade dagen på ett mycket bättre sätt när jag väl klev ut genom dörren. opepp och tröttseg morgon blev mysig kårfrukost och skitsnack med bra människor. sen fick jag och fanny lift ner till stan i snöovädret för en timmes styrkemix med nya influenser. trevlig och god lunch på röda lycktan innan vi plumsade iväg mot skolan vid två-tiden för lite ex-jobb. igår pratade fanny med en arne könig på sjf och hans info och tips gav liksom nytt krut, dessutom hörde rapports föredetta moskvakorre av sig och ville gärna vara till hjälp. vi får nya, intressanta infallsvinklar och nya, spännande personer att kontakta. det här med ukraina blir liksom bara bättre och bättre.
som att inte det var nog ringde min telefon och displayen visade ett nummer jag inte kände igen. en marie på hälsingland tidning berättade om att hon fastnat för min ansökan och gillat mitt brev och spontan-arbetsintervjuade mig direkt på telefonen. värsta trevliga kvinnan som var värsta lätt att prata med. a whole lot to min fördel kan man tänka. jag lyckades klämma ur mig vad som kändes som bra svar och vi skrattade en hel del (jag har fått för mig att det är en bra grej!). sen frågade hon om jag skulle kunna tänka mig att spendera sommaren i ljusdal och på ljusdals-posten och erbjöd mig praktiskt taget jobb på stående fot. jag fick tid att fundera och sen la vi på. jag kände chock och glädje på samma gång och fanny hjälpte till med att peppa till tusen och direkt börja leta lägenhet med mig. nu har det börjat sjunka in och för varje timme som går känns en sommar i ljusdal mer och mer spännande. hela eftermiddagen har jag nynnat på northern states better already i huvudet, för jag menar, visst är det sant?!