en sång för vår elite

då var det avklarat. årets första utedopp. idiot-anna och dum-fanny trotsade vett och förnuft och kastade (kastade är väl att ta i, gled graciöst likt sälar stämmer kanske bättre), efter långt tvekande på bryggkanten, sig i det härligt avsvalkande vattnet. först var det kallt, sen var det ännu kallare, sen kändes det ganska behagligt (läs: avdomnat) och sen kom hyperventilationen. det var tur att anders, sara och ante hånade oss från bryggan annars hade jag legat kvar fortfarande. en hjälpande hand behövdes verkligen när kroppstemeraturen inte var vad den ska vara längre. hursom, det var skönt när badet var ett minne blott och solen började kännas varm igen. jag kan även anteckna ett nytt bada-i-norrland rekord, förbättrat med två dagar.