this week or last week i don't really care about it anymore

måndag igen. jag tycker måndagarna bara avlöser varandra. varje dag känns som första dagen på en ny vecka. jag tycker inte om måndagar, jag går inte på det där dravlet om att det är en ny möjlighet att börja om på nytt. för mig är måndagar bara långa startsträckor på nåt som aldrig riktigt kommer igång om man inte fixar det själv. inte så att jag letar en snabb lösning. men är det nån som är bra på sega i starten så är det jag. kan borde man tänka att jag ska vara glad när veckorna försvinner i rasande takt, jag längtar ju till våren. men nej. lika mycket som jag längtar till barmark och löv på träden skrämmer tanken mig. för varje dag som går kommer jag närmare den dag då det är dags att bryta upp, dags att lämna ankarslivet och allt vad det innebär. kalla mig bakåtsträvare, framtidsrädd, kalla mig vad du vill, men jag har nåt bra här, det vill jag inte bli av med. och tanken på att det kommer att ta slut vill jag inte tänka. dessutom har jag kommit på att den här terminens slut kommer att innebära att en hel drös med bra människor försvinner från skolan i samma veva som sommaren kommer. utbildningar tar slut, det är dags för examen, man har tagit sig igenom sina år.

efter att ha avverkat två dagar under täcket i soffan med sömn och tv på grund av envis feber var det perfekt att igårkväll knalla över till grannporten där stina bjöd på nybakta bullar. värsta goda bullarna också, i may add! :) nu ska jag ta tag i den här dagen. det ska grävas i skolan vid först elva. (vissa är väldigt morgontrötta, hrm.. ;P) men tills dess behöver jag nog en hel del mental förberedelse. och frukost. ett, två.. monday monday monday..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback