en sång för vår elite

solen har hållt mig vid liv de senaste dagarna och jag har favoriserat de underbara thailandsshortsen. det pirrar till i kroppen bara av tanken att man snart, snart kommer att kunna svalka sig i vattnet i kvarnträsket och fylla kvällarna med roastersuteserverings-häng (visst vill ni spendera sena sommarkvällar där med mig?). jag vill ha sommar nu. med allt vad det innebär, slitjobb och frihet inkluderat. varje dag som rasar förbi är ett steg närmare varma vindar och norrländsk sommar men det är också ett steg närmare inlämningar och deadlines. det är tur att värmen är nära när man måste fylla sina dagar med b-uppsats och tidningsplanering. utan det i fokus och utan mina underbara vänner skulle det var svårt att fixa konststycket som gör att huvudet lämnar kudden på morgonen.
en annan sak som får mig att vilja framåt, framåt är att världens underbaraste bästaste sophie kommer hit om exakt en månad. sextonde maj och fem dagar framåt kommer förgyllas av min fantastiska göteborgare, här, på piteplan! jag vet inte om jag kan komma på något bättre att längta till just nu!
imorgon får vi tydligen besök av ett lågtryck och antagligen kommer vi inte att kunna sitta på kårens solsida för att avnjuta lunchkaffet. men det går nog ändå, för på onsdag kommer en gigantisk stor och varm sol att lysa. tomas andersson wij på kulturens hus i luleå. jag längtar!